Varför...

Varför är livet så här?
Varför känns mitt inre som ett tåg
på väg ur spår?

Det enda jag vill ha är lite andrum -
lite tid
att bara vara
utan krav
utan stress
bara vara..
vara jag
Känslan av otillräcklighet
äter upp mig inifrån.
Tugga för tugga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0